 INSÄNDARE FRÅN 1994
 16 september 1994 Insändare i Folkbladet Bortglömda, fattiga och ensamma I flygbladet ”Röd avgång” uttalade jag mig i en liten text under rubriken ”Den mänskliga vägens politik”: ”Stt inte de gamla och sjuka på undatag. Urholka inte vården än mer. Vi vill värna om den offentliga vården och tror inte på myten att privat sjukvård är bättre. Vi ska kunna se fram emot åldrandet utan oro och veta att vi får den vård och omsorg vi behöver”. Sedan detta blad skickades ut har jag fått många privata telefonsamtal från pensionärer som sagt till mig: - Vad bra att du engagerar dig för oss äldre. Sedan har de berättat sin egen lidandets historia för mig. Bortglömda, fattiga, ensamma, modstulna och utan värde känner sig många gamla idag. En stor del av vår befolkning, 20 procent, är idag över 65 år. Nu finns det ju olika sorters pensionärer, de med fallskärmsavtal ned till så kallade fattigpensionärer. De allra flesta av dessa sämst ställda är kvinnor utan ATP. De får hyresbidrag och när hyran är betald får de existensminimum 3400 kronor kvar som skall räcka till allt inklusive mat. Det kan ju var och en förstå hur knappt det matkontot blir år efter år. Det blir en hopplös situation och ett sparande utan slut. En kvinna ringde mig och sade: - Jag lider av vitaminbrist för jag äter så dåligt. Doktorn säger att jag skall äta mer frukt och grönsaker, fisk och kött. Men det är inte att tänka på var dag. Kanske till söndagen i början av pensionsperioden. Det är väl därför jag känner mig så trött och eländig och sitter här i min ensamhet och bara gråter… Så eländigt är det väl inte för alla, men nog är det många pensionärer som har en liknande situation. Lätt är det inte heller om den ena av makarna hamnar på sjukhem, I och med att ÄDEL-reformen genomfördes för något år sedan höjdes sjukhemsavgiften väsentligt i nivå med avgiften på servicehus. Den hemmaboende makan, oftast kvinnan, fick då vidkännas en stor inkomstminskning, förutom den sorgliga situationen som skapade nya utgifter som bussresor, blommor m m till den sjuke. Ja, det finns många fler saker at ta upp - om humanitet och rättvisa. Men det sorgligaste är att det ärevördiga socialdemokratiska partiet inte reagerar mot sådana här övergrepp mot de små och fattiga i samhället utan dansar med i Bildts högervalser. Det är en ovärdig politik dagens socialdemokrater för. De behöver en puff mot vänster.
|