 INSÄNDARE FRÅN 1995
 10 mars 1995 Insändare i Folkbladet Det är vår - släpp loss detektiverna! Det är en viktig uppgift att se till att Agenda 21 inte bara blir ett skrivbordsprojekt, en opportunistisk läpparnas bekännelse. I Agendaarbetet vi i vänstern att alla i samhället måste ta sitt miljöansvar - medborgare, våra kommunala verksamheter, företagen - och att alla blir involverade i processen för att möta miljöproblemen. Det är uppenbart att konsumenternas miljökrav har genomslagskraft. Tvättmedel som är skonsamma mot miljön, KRAV-märkta och giftfria livsmedel och andra produkter efterfrågas idag i allt större utsträckning. Vad gäller livsmedel i sådan utsträckning att de svenska odlarna, oavsett förförisk reklam från LRF i TV, inte förmår (eller saknar vilja, motivation?) att producera och leverera i önskad omfattning och takt, varför t ex KF idag tvingas importera vissa produkter! Vid sida av pris, kvalitet och leveranssäkerhet får därför företagens miljöarbete allt större betydelse som konkurrensmedel. Det är bra, med all säkerhet kommer också miljökraven att öka också på produktionssidan och det finns många som bedömer att företag som försummar denna i framtiden kommer att råka ut för bakslag och t o m slås ut. En rapport från Institutet för internationell miljöekonomi i Lund, refererad i Metallarbetaren (2/95), avslöjar att miljötänkandet i tillverkningsindustrin lämnar mycket i övrigt att önska. Förutom det faktum att mer än varannan chef aldrig ägnar miljön en tanke saknar två av tre tillverkningsföretag, framför allt småföretag, helt miljöarbete inom företaget. Enligt rapporten agerar företagarna dessutom på ett sätt som direkt motverkar miljöförbättringar, bl a genom överklaganden eller förhalning av ärenden. I Borås har en grupp ALU-are, på initiativ från Metall, gjort en inventering av de företag i kommunen som misstänktes slarva med miljön. De fann 285 (!) företag/miljöbovar vilka inrapporterades till miljöskyddskontoret. Erfarenheterna från projektet är att okunnigheten om miljölagar och avfallshantering är mycket stor. Snålheten bedrar visheten och resulterar i att miljöfarligt avfall hamnar på soptippar eller hälls ut på ett olagligt och hälsovådligt sätt. Samarbetet mellan dessa s k ”miljödetektiver” och kommunen har uppfattats som mycket fruktsamt. Medaljens baksida är dock att åklagarna inte tagit upp ett enda miljömål! ”De saknar kurage och kunskap”, säger Metalls regionala skyddsombud om den ”insatsen”. Nåväl, oavsett företagarnas bekvämlighet, okunnighet och snålhet (Borås!); oavsett åklagarmyndigheternas okunnighet och feghet (Borås!), så visar erfarenheterna från denna västgötametropol att det är väl värt en efterföljare i Jönköping. Därför föreslår vi i en motion att kommunen tillsammans med Metall tar initiativ till att arbetslösa metallare i ett ALU-projekt får agera som ”miljödetektiver” i Jönköping. Med sina yrkeskunskaper, allmänna kännedom och kontakter finns det goda förutsättningar för att en miljöinventering av det här slaget, som ett komplement till Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens arbete, skall ge goda resultat. Det återstår att se om företagen och företagarna i Jönköping har kommit längre i utvecklingen än kollegorna i Borås. Spännande, eller hur?
|