INSÄNDARE FRÅN 2004

24 mars 2004
Debattartikel i Jönköpings-Posten

Tingsrätterna och rättssäkerheten

De senaste åren har domstolsorganisationen genomgått en stor förändring. En del av denna förändring har inneburit att några mindre tingsrätter lagts ner eller slagits samman. De förändringar som skett runt om i landet har följt ett givet mönster. Riksdagspolitiker av olika kulör har så snart det rört deras egen hemkommun höjt sin röst i falsett men varit tyst och samtyckt när det gällt andra delar av landet. Vänsterpartiet har valt att samverka med regeringen när det gäller förändringsarbetet. Vi har valt att sätta allas rätt till rättsäkerhet framför billiga politiska poäng.

Argumentet som framför allt framförts i debatten mot förändringarna är det regionalpolitiska. Även om man bor i glesbyggd ska man ha relativt nära en domstol oavsett om man ska inställa sig som vittne, målsägande eller gärningsman. Detta är argument som är lätta att förstå och som man lätt kan sympatisera med. En av frågorna som kritikerna undviker att diskutera är allas rätt till rättssäkerhet.

Utvecklingen i samhället går i en rasande fart. Detta gäller givetvis också brottsutvecklingen och annat som domstolarna har att handskas med. För att möta dessa krav måste även rättsväsendet förändras. Inom vissa grenar av rättsväsendet har denna utveckling kommit långt men inte inom domstolsväsendet vilket riskerar att leda fram till en kris. Som ansvarig politiker kan man inte sitta och vänta på att detta skall inträffa. Vår skyldighet är att agera. Vi måste ständigt sätta rättssäkerheten främst och sträva efter en organisation som ger medborgarna trygghet.

På vilket sätt hänger detta ihop med frågan om de mindre tingsrätterna? Jo, på de mindre tingsrätterna med få domare har man liten, eller ingen, möjlighet att bedriva nödvändig kompetensutveckling. Svårigheten att driva verksamheten vid frånvaro för vidareutbildning är uppenbar och därför väljer men att avstå. Vid frånvaro för sjukdom blir problemen akuta. När det gäller barnledighet blir problemen näst intill oöverstigliga. Detta håller kritikerna tyst om.

I sin tur leder detta till rekryteringsproblem. Dagens välutbildade jurister vill inte söka sig till de små tingsrätterna utan möjligheter till utveckling och med en omodern organisation. Detta har redan blivit ett faktiskt problem på flera ställen där man inte får några sökande till utlysta tjänster. De större tingsrätterna får alla sökande med höga meriter och de små tingsrätterna dräneras på kompetens. Detta håller kritikerna tyst om.

Det finns flera rättsområden där i stort sett alla partier ansett att rättsväsendets kunskaper måste öka bland annat brott mot kvinnor, barn, homosexuella och brott med rasistiska motiv. Mycket arbete pågår inom rättsväsendet men möjligheterna för de små tingsrätterna att hänga med är i det närmaste obefintlig. De borgerliga partierna kräver bättre kunskap och kompetens men är alltså inte beredda att skapa en organisation där detta är möjligt att genomföra. Detta håller kritikerna tyst om.

Partierna har också varit överens om att säkerheten i domstolarna måste öka.. Lokaler ska vara anpassade för att vittnen och målsäganden inte ska behöva möta den misstänkte. Beslut har också fattats om att utöka möjligheten till videoförhör, både som ett skydd för vittnen och som en åtgärd för att förenkla möjligheterna till förhör med personer som befinner sig på andra orter. Detta kräver både ekonomiska resurser och teknisk kunskap, något som många små tingsrätter kommer att ha svårt att tillhandahålla. Detta håller kritikerna tyst om.

Slutligen kritiserar de borgliga partierna hur omorganisationen sker. Domstolsverket gör utredningar och sedan är det regeringen, inte riksdagen, som fattar beslut. När denna kritik framförs glömmer man bort att berätta om alla de utredningar som varit tillsatta för att föreslå förändringar och som havererat på grund av politisk feghet. Lösningen blev att överlämna frågan om enskilda tingsrätter till regeringen. De borgliga partierna har sedan dess haft möjlighet att konstruktivt diskutera frågan men istället har man valt att stå vid sidan av och kritisera med hopp om att vinna billiga politiska poäng.

Alice Åström
vänsterpartiet
Riksdagsledamot, ledamot i justitieutskottet