  INTERPELLATIONER FRÅN 2009:
 21 november 2009 Interpellation till skol- och barnomsorgsnämnden ordförande AnneMarie Grennhag Vad påverkar resultaten i grundskolan i Jönköpings kommun? På Skolverket initiativ har rapporten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? utarbetats. Den innehåller en sammanställning av forskning och utvärdering som belyser olika faktorers betydelse för elevernas resultat i grundskolan, dessutom en genomgång och analyser av hur elevernas resultat har förändrats över tid utifrån olika resultatmått. Med tanke på dagens debatt bör det understrykas att rapporten utgår från ett helhetsperspektiv och med resultat av-ses elevernas kunskaper och värderingar i relation till såväl kunskapsmål som demokratimål. Eftersom skolan varit föremål för omfattande tyckande och troende - framför allt har skolan och dess ”kris” utgjort grunden för en omfattande ideologiproduktion - utgör denna rapport ett ljus i det mörker som präglar debatten. I Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? redovisas förändringar och analyseras utvecklingen inom grundskolan. Grunden för detta är en sammanställning av forskning som studerat olika faktorers betydelse inom fyra stora områden: samhällsfaktorer, reformer, resurser och skolans inre arbete. Slutsatserna är att grundskolan har blivit allt mindre likvärdig, att segregationen ökat, att det skett en ansvarsförskjutning från lärare till elev, att individualiseringen påverkat resultaten negativt och bidragit till ökad ohälsa. Elevsorteringen har ökat. Det sociala arvet har allt större betydelse, vilket avspeglas i ökade skillnader i betyg mellan olika skolor och elevgrupper. Denna dystra bild fullbordas av det faktum att de genomsnittliga resultaten sjunkit. 1991 fann vi den svenska grundskolan högst upp i det internationella toppskiktet. Vid denna tid initierades ett omfattande systemskifte som med åren intensifierats. Det är hög tid att kritiskt analysera och utvärdera de förändringar som ägt rum i skolan. I den sammanfattande analysen beskrivs fyra ”förändringsspår”: segregering, decentralisering, differentiering och individualisering. Skolverket anser att ”dessa perspektiv är värdefulla för att i relation till forskning och utvärdering sammanfatta och förklara resultatutvecklingen i svensk grundskola. De bidrar var och en för sig till att förklara resultatförändringar och en rimlig slutsats är att de dessutom förstärker varandra”. Undertecknad instämmer. Med anledning av detta vill jag fråga dig: Vilka bedömningar gör du och vilka slutsatser drar du av utvecklingen i Jönköping utifrån Skolverkets rapport rörande vart och ett av dessa ”förändringsspår”:
2.Decentralisering. 3.Differentiering. 4.Individualisering.
|