  MOTIONER FRÅN 2008:
 23 november 2008 Motion till Jönköpings kommunfullmäktige Om införande av lektorat i kommunens skolor Före kommunaliseringen av skolan fanns det regler för hur stor del av tjänsteunderlaget i vissa ämnen på de teoretiska linjerna i gymnasieskolan som skulle besättas med lektorer. Vid kommunaliseringen infördes en passus i skollagen om att de nya huvudmännen skulle sträva efter att på gymnasienivå anställa lärare med forskarutbildning. Så blev icke fallet. Lektoraten har successivt fasats ut och är, med några få undantag, avskaffade (de kvarvarande finns i kommunala skolor, de är i stort sett obefintliga inom s k friskolor). Ett skäl har uppenbarligen varit ekonomiskt: statens kompensation till kommunerna för de högre lektorslönerna avskaffades i och med kommunaliseringen. Ett annat skäl, kanske inte helt obefogat, var att lektoraten representerade en förgången skolvärld. Snart 20 år efter kommunaliseringen och med de stora förändringar inom utbildningssystemet som ägt rum finns det skäl att se på lektoraten med nya ögon. En modern skola med lärarlag förutsätter lärare med både bredd och djup. Forskningsanknytningen är viktig. Stödet för ökad forskarkompetens inom framför allt gymnasieskolan har under årens lopp, åtminstone formellt, varit starkt bland politiker och fackliga organisationer. I t ex Lärarutbildningskommitténs slutbetänkande (SOU 1999:63, Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling) framhölls att arbetsgivaren måste "skapa förutsättningar för att personalen på sikt kan delta i forskarutbildning, i forskning inom ramen för olika forskningsprojekt. Ett syfte med ensådan fördjupning av yrket är att etablera en expertis på den lokala nivån. Så kan nya uppgifter och funktioner växa fram.Det öppnar för en ny typ av karriärtjänst inom den pedagogiska sektorn. På sikt kommer det då att finnas personal med en djupare kunskap inom olika ämnes- och kunskapsområden. De kan aktivt bidra till att utveckla verksamhetens professionella grund och genom olika insatser ( t ex handledning, egen forskning, deltagande i regionala eller nationella forskningsprojekt) medverka till kun-skapsutveckling inom skolan. Det innebär en kvalificerad och fördjupad utbildning och kom-petensutveckling." De tankegångar som finns i LUK:s betänkande pekar på de positiva effekter som forsknings-anknytning och lektorstjänster kan skapa. Lektorat med forskning i tjänsten bör vara attraktiva för nydisputerade forskare i en stundom trång akademisk värld. Ämnesspecifik forskning, som bedrivs inom ramen för anställningen, bidrar till att läraryrkets status och attraktivitet ökar. Eftersom lektorerna ska vara väl förtrogna med forskningsfronterna inom ämnet och utveckla didaktiken bör detta leda ökad kvalitet i skolans arbete. Eleverna kan på ett naturligt sätta knytas närmare forskningen och det vetenskapliga arbetet. Mitt förslag är att vår kommun inrättar lektorstjänster. Dessa skall erbjudas disputerade forskare. I likhet med vad som sker i t ex Stockholm, skall vår kommun kunna erbjuda ett antal kombinationstjänster med lärartjänstgöring för de lärare som önskar bedriva forskning (på t ex licentiatnivå). Ett exempel att studera och influeras av är ett program som utarbetats vid Lunds universitet. Enligt detta rekryteras forskarstuderande bland verksamma gymnasielärare med sedvanlig behörighet för forskarstudier och med minst två års yrkesverksamhet som gymnasielärare eller motsvarande bakom sig. Antagningen av forskarstuderande sker vid institutionerna, men gruppen omfattas av en särskild studieplan. Forskarstuderande antages med inriktning på i första hand licentiatexamen. Avhandlingen har anknytning till skola och lärande. Arbetsgivaren bekostar forskarstudierna, universitetet står för undervisning och handledning. Det finns aktörer på den numera ymniga ”utbildningsmarknaden” som prioriterar annat än kunskap och bildning för att slå sig fram. En seriös kommunal skola vilar trots allt just på dessa fundament. I syfte att värna och utveckla kvalitén i vår gemensamma skola finns det goda skäl att uppgradera och förstärka läraryrket. Att införa lektorstjänster är ett led i detta arbete. På sina håll återinförs nu lektorat. I Stockholm skall under en tioårsperiod skapas nya lektors-tjänster med konsekvens att var sjätte lärare kommer att vara lektor. I Uppsala inrättas ett trettiotal gymnasielektorat. Enligt min uppfattning finns det inga rimliga skäl till att lektors-tjänster och forskningsanknytning enbart skall vara företeelser förunnat gymnasieskolan. Sjävfallet skall alla skolformer omfattas. Med anledning av ovanstående föreslår undertecknad att det i vår kommuns skolor inrättas lektorstjänster, att skol- och barnomsorgsförvaltningen ges i uppdrag att i samarbete med universitet och högskola påbörja lektorsutbildning för lärare i kommunen. .
|