Synpunkter på Stadsbyggnadsvision 2.0

Vänsterpartiet delar till fullo de bärande idéerna i Stadsbyggnadsvision 2.0.

Vänsterpartiet är för en stad för alla och vill understryka vikten av en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stadsutveckling. Därför är vi starkt kritiska till de nyliberalt färgade ideologiska inslagen i stycket Grundläggande utgångspunkter, eftersom dessa delvis står i strid med just de bärande idéerna. Låt oss exemplifiera:

Viktiga utgångspunkter

I Viktiga utgångspunkter talas om vikten av att attrahera "kreativ arbetskraft". Underförstått (?) menas med detta "smarta, kunniga och kreativa människor". Det skrivs om "talanger" Vilka är inte det?

Vilken människosyn kommer implicit till uttryck i en dylika begrepp och formuleringar? Vi anser, vilket är grundläggande för humanister och socialister, att människan till sin natur är smart, kunnig och kreativ. Att tala om den "kreativa sektorn" innebär med automatik att andra sektorer inte är kreativa. Vilka? Den förr av vissa högerekonomer benämnda s k "tärande sektorn", d v s den offentliga sektorn, i motsats till den "närande sektorn"!?

Till på köpet skall vi "vårda de kreativa"!

Enligt vår uppfattning bör sådana starkt politiskt profilerade tankegångar av högerkaraktär, med elitistiska stråk som knappast hör hemma i en demokratisk kontext, strykas ur en Stadsbyggnadsvision som skall byggas och utvecklas i konsensus.

Med exempel från Venedig, Genua och Florens förs idén om att "jobs follows people" fram. För det första är det synnerligen pinsamt om bristande historiskt sakkunskap och undermålig historisk analys finns i ett av kommunens viktigaste program. Detta bör strykas! För det andra är tesen att "jobben följer människorna" ytterst enkel att falsifiera. Verkligheten talar ett annat språk än dylika plattityder. Detta bör strykas!

Stadens hållbara kommunikationer

Vi utgår från att "hållbara kommunikationer" är sådana som utifrån dagens kunskaper kan bedömas vara miljömässigt och tekniskt hållbara åtminstone en generation framåt.

Dagens biltrafik är en stor post när det gäller klimatpåverkan. Det kommer att bli oerhört mycket dyrare att kompensera för ett kraftigt förändrat klimat än vad det är att förhindra klimatförändringen. Tillgången på energi påverkar också biltrafiken. Vi ser redan hur ökad efterfrågan driver upp priserna. Slutsatsen blir att hållbara kommunikationer måste vara mycket energieffektiva. Därav följer att dagens massbilism kommer att vara en omöjlighet inom en ganska snar framtid. Detta är en mycket viktig utgångspunkt när vi ska bygga hållbara kommunikationer.

Hur de som har möjlighet att välja färdsätt väljer, styrs av vilka förutsättningar samhället ger. Tillgång till och taxor för t ex kollektivtrafik och parkeringsplatser spelar stor roll. Åt vilket håll stadsbyggnadsvisionen vill styra är svårt att utläsa. Lägger man ihop allt som står skrivet så blir det ungefär : utbyggnad för alla färdsätt och så lite påverkansarbete så att människor ändå väljer att cykla eller åka buss. Det är ju också en slags styrning men en styrning som är ineffektiv och innebär ett stort slöseri med resurser.

Riktlinjerna för den kommunikationsstrategi som ska tas fram måste skärpas. Ett huvudkrav måste vara att det som föreslås är hållbart enligt definitionen ovan. Det ska också vara ett helhetsgrepp som innefattar både arbets- och fritidsresande. Arbetsresande kräver stor kapacitet vissa tider på dygnet men till en del kan trycket spridas med flextider och t ex olika arbetstider för skolorna. Spårbunden trafik är energisnål och är också lättare att få hög kapacitet på. Naturligtvis ska befintliga spår utnyttjas men man bör också titta på möjligheten att få någon slags ringled som knyter ihop centrum med områdena söder och öster om Munksjön.

En snabb förbindelse mellan centrum/järnvägsstationen och stationen för Götalandsbanan (antingen den hamnar söder om Munksjön eller på Torsvik) är också nödvändig. Med snabba förbindelser in till centrum finns också möjligheter att ordna infartsparkeringar. Att gratis kunna ta buss eller spårvagn mellan de olika centrumdelarna ökar människors vilja att ställa bilen hemma eller på infartsparkeringen.

Taxor för kollektivtrafik (och parkeringsplatser) bör också ingå i kommunikationsstrategin. Återigen handlar det om till vilka färdmedel man vill styra resandet.

Cykelåkandet ska naturligtvis främjas och det finns fortfarande en del luckor i cykelvägnätet, även i centrala delar. Att hitta sätt att separera cykel- och gångtrafik är viktigt på vissa sträckor där det nu är trångt om utrymme. Om cyklandet ökar krävs det också mer utrymme för cykelparkering.

En helhjärtad och rejäl satsning på kollektivtrafik och cykelåkarna minskar behovet av utrymme för bilar. Bostäder istället för parkeringshus och fler gågator gör staden mycket mer levande än vad en tät biltrafik gör.

Inga fler Munksjöbroar!

Stycka inte av Munksjön ännu en gång, inte ens med en cykel- och gångbro. Den fyller långt ifrån en funktion som står i proportion till kostnaderna och den skulle ta bort det sista av sjökänsla vad gäller Munksjön. Om man är riktigt konspiratorisk skulle man kunna tro att detta är en försöksballong som till sist visar sig bli ytterligare en bilbro.

För vänsterpartiet

Jerry Hansson
Thordis Samuelsson